Fyra syskon har jag. En äldre bror och tre yngre bröder. Jag är alltså ensam tjej, det trivs jag väldigt bra med. Mina syskon ger mig en otrolig trygghet. Visst att man bråkar en del, plus att killar är ju killar. Men jag trivs väldigt bra med dom och ibland känner jag mig som en extra mamma när dom inte gör som jag vill. Att bryr sig är en självklarhet, exempelvis när dom är ute på kvällarna och man väntar på att dom ska komma hem. Om inte någon av dom kommer hem "i tid" blir man orolig.. Det är svårt att sova när man inte vet vart dom håller hus. Men det kanske är sånt som ingår? Att känna att man har ansvar för dom små (och stora så klart), men det gör inte mig något. Mina syskon är allt, så är det bara. Utan dom hade jag varit helt vilse.