Min bästa vän är självklart min fina hund. Han vet så himla mycket om mig, och han dömer mig inte för att jag inte är på ett visst sätt. Jag får vara den jag är och det fina är att han accepterar mig för den jag är. När han kommer för att kramas eller ge en puss, eller då man kommer hem efter att ha vart ute och han verkligen visar hur glad han är för att man är hemma igen! Såna gånger är helt underbara. Det visar verkligen hur mycket han tycker om en. Han ger mig trygghet och jag är så glad när han är med.

Det är ingen som vet allt om mig, det är bara jag och mina kära dagdbok. För ja, jag skriver dagbok och det är nog bland den bästa uppfinningen som finns. Det kommer aldrig finnas en människor som kommer veta allt om mig, förrutom jag själv. Människor sviker, man kan inte lita fullt ut på någon annan än sig själv.